amerikansk undersökning där ett ”normalmaterial” av katter studerats mellan 1993-1995. I denna studie påvisades FORL hos 48% av katterna. Sjukdomen anses mycket smärtsam. Ofta har drabbade katter svårt att äta, framförallt när de bjuds hård och kall mat. Tandklappring kan utlösas, även på sövda katter, vid beröring av djupare defekter.
FORL ses oftast på kindtänderna (premolar och molarer) men alla tänder kan drabbas. Fler tänder kan vara angripna och lesionernas svårighetsgrad kan variera mellan olika tänder hos samma individ. Ofta söker ägaren veterinärvård p.g.a. nedsatt matlust. Förändringarna kan även hittas vid rutinmässig tandundersökning.
Vid FORL ses en förlust av tandens hårda substans. Vid undersökning av tänderna kan allt från ytlig skador i tandens emalj till total förlust av tanden ses. Ofta hittar man tänder med hål rakt in till pulpan. Då tanden förlorar hårdsubstans bryts tanden lätt. Det är inte ovanligt att man vid röntgenundersökning av käkar, där tänder saknas, hitta kvarstående rötter. Ibland kan tändernas rötter växa ihop med käkbenet. Detta kallas för ankylos, och medför stora svårigheter vid extraktion. Rötter kan även luckras upp helt av sjukdomen.
Katter med FORL lider vanligen även av tandlossning. I anslutning till angripna tänder är ofta tandköttet inflammerat och blöder lätt vid sondering. Ofta ses en tillväxt av tandkött över tandskadan. Det är dock inte alltid tandköttsinflammation ses vid tidiga förändringar, vilket kan tyda på att tandköttsinflammationen är sekundär till skadan.
En noggrann systematisk munhåleundersökning på sövt djur är nödvändig för att upptäcka FORL. Då sjukdomen oftast
